Glad Påsk!

Helgen har varit lugn och skön. Vi har firat påsken med att ge varandra påskägg. Alva fick ett platt ägg från västkusten. Stackars den hönan å värpa fram något sådant. Jenny fick två nitlotter, choklad och strumpor. Allt efterlängtat, dock inte nitlotterna. Jag fick en fin present som inte fick plats i ägget. En påse blandad öl. Så var den helgen räddad om man säger så. Moster Malin var på besök och gjorde ett storartat arbete. Städningen satt perfekt och vi är jättenöjda. Det känns så skönt att vi fick stöttning i det. Sedan har ju Alva ett litet gott öga till Malin då hon tycker att hon ser ut som mamma. Men bara på avstånd, när hon synar Malin noggrannare så blir hon lite konfunderad. Nåja med mamma i närheten så ordnar det upp sig och kan lugna ner sig.

Vintern vill inte riktigt ge med sig men med lite rutin i ryggen sitter vinterdäcken kvar ännu. Nu när man kör värdetransport så är det inte viktigt att ha snygga fälgar jämfört med att åka säkert. Idag till exempel så åkte vi en kortis till motionsspåret vid Jungfrusund. Det var skönt då det är runt nollan på vägarna. Promenaden lämnar vi därhän. Vet inte om jag vill utsätta min värsta fiende för hela det milspåret. Det är värre än fritt fall på Grönan... Nåja så farligt var det inte. Vi får hålla oss till högersidan till sensommaren och plocka blåbär. De polacker som finns på Ekerö bygger hus, de plockar inget i skogen.

Nä nu får vi väl berätta lite om vår guldklimp för det förstår jag är därför som ni läser detta. Alva har idag ätit fisk så det står härliga till. hon verkar gilla det. Snart kanske hon kan dela en färsk makrill med farfarn. Maten är no godast när hon får ta själv. Det betyder att det är mat högt och lågt och man vet med säkerhet att kläderna hamnar i tvätten vid nästa byte. Annars är det roligt att leka med pappa i soffan. För när vi läser en bok så kan det komma ett gosedjur farandes och kittla Alva. Det är mycket uppskattat. Sedan så är Pingu rolig när pappa är i närheten för han (pappa alltså) älskar att härma Pingu. Men mamma är ändå Alvas absoluta favorit. Där finns mat och en trygghet som ingen annan kan få henne att känna. Det är något magiskt som finns mellan de. Underbart att se men ibland är jag allt lite avundsjuk.

Bilder kommer snart...